söndag 21 juni 2015

14 days, me and my kayak!

When you live outdoors, in nature, exposing yourself to "the wether-gods", you have two options.
You can fight against them or you can harmonize your relationship with them. A fight just perverse a constant battle and struggle and to be honest, does the Gods care about the fight?
The wether is as it is!
To harmonize your relationship with the wether brings more joy to your life when you living outdoors. You realize that the rain, wind, sun, clouds, storm, are equal to the Wether Gods. Everything that appears in nature is equal to nature itself. And we, humans, a part of nature. Why do we struggle with everything that appears in our nature, our mind? How about harmonizing every thought, emotion, experience and realize that everything that appears in our mind is as it is and if we just relax and let it be as it is it will changes as the wether does.




Soluppgång över sälreservatet.

Bright, bright, bright...

Klåvskär

St Anna gav mig ett blött välkomnande.









Favorittältplatsen








Solen har gått ner, havet och himlen djupnar i sin mörkblåa färg, vinden stillar sitt sinne...allt blir tyst...jag dröjer kvar...vill inte lägga mig en kväll som denna...en vecka kvar till sommarsolståndet...
När gäspningarna kommer tätare kryper jag ändå in i tältet, som står en meter från havsytan, och när jag till slut ligger, med sovsäcken som täcke, slår det mig att detta blir den 19:e natten i tält denna semester :-)
Ögonlocken blir tyngre och tyngre.........då!
Då vaknar plötsligt allt till liv igen. Utanför har trutarna heta diskussioner, svanarna är oense om något och flaxar och skriker och morkullan knorrar förbi. När det lugnar ner sig börjar fiskarna med sitt plaskande då de jagar något på ytan. Till slut är det bara en mås som jamar envist och jag tror att nu lugnar det sig. Men inte då, tassande steg hörs utan för tältet, lätta fötter springer i skydd av mörkret, söker något att stoppa i munnen, kanske korvbiten jag la på ett strategiskt ställe. Tunga vingslag landar strax bredvid.  Kvar blir sen några odefinierbara ljud som tillsammans med stilla vågskvalp lockar mig till söms...











Frukost. havregröt med godsaker i

Färdig att utforska ön...

Makaonfjäril


Melskär



Öh...bää...








Tacksamhet













torsdag 18 juni 2015

Alderängarna, bävrarnas land!

På återseende om några dar...

Följer den branta, gamla (från inlandsisens avsmältning) älvbrinken. Här sköter sig skogen själv och det är inte lätt att ta sig fram. Nedanför branten slingrar sig flertalet olika källflöden. Dessa genomkorsar det flacka landskapet som breder ut sig mellan den gamla älvbrinken och där Österdalälven rinner idag. Här har människan under århundradena brukat det ängs-betonande landskapet genom slåtter. De flacka ängarna svämmades över av vårfloden och hölls rena från skogsetablering genom ismassor som hyvlade av växtligheten. Efter att dammen vid Trängslet byggdes så började skogen växa till och är idag frodig på de torrare ställena mellan källflödena, bävrarnas kanaler. 



Snart sitter jag vid en kaffeeld, tjärvedsdoften sprider sig och skogens lugn omfamnar mig...






















Vaknar när det ljusnar av ett plaskande. Och där, 5 m från mig, i det grunda källflödet, traskar en älg förbi i godan ro. Jag somnar om och kliver upp ett par timmar senare och tänder en gröt/kaffe-eld. Solen strålar genom trädkronorna och korparna sjunger sitt kraxande och klongande med ibland rent "elektroniska" inslag. Mitt provisoriska nattlogi klarade av nattens regnande.