Säl!

Det där med rollning!

Jag har tränat rollning en hel del nu. Det har blivit mycket tid hängande upp och ner med vattenfyllda bihållor.
Jag har även läst i mycket bra kajakböcker hur man ska göra, jag har sett på en del videor hur experterna rollar och jag har kompisar (som aldrig har rollat) som har stått på bryggan och talat om för mig hur jag ska göra.
Allt detta sammantaget har gjort att jag nu tycker mig kunna rolla, i alla fall på det grundläggande sättet, åt ett håll.
Så, här om dagen ville min snart 20-åriga son testa att rolla. Hans kajakvana sträcker sig till en liten sväng på 5 minuter. Jag berättar hur man ska göra, hehe, sen ställer jag mig i fören, han rollar och jag hjälper till att vrida upp kajaken. 3 gånger och allt går bra.
"Okej, testa själv nu, tänk på...blabla...osv"

Tro det eller ej! Han gör 6 rollar på raken sen en miss och kajaken vattenfylls. Därefter paddlar han runt och gör rollar på löpande band.
Där står jag och kan bara beundra honom och tänka på alla min blöta träningspass. En liten tröst är i alla fall att han måste ha haft en bra tränare.

Vita segel överallt!

EM i Laser utanför Borstahusen, Landskrona. Havet var fullt av vita segel. Dags att köpa segelbåt, kanske...

Näsklämma!

Inga fler droppande näsor!

Aha!

Perfekt väder att träna rollning. Igen vind att tala om och varmt i vattnet.

Först i väg till Gråens sydspets för att titta om det fanns några sälar. Minst 30 st sälar, stora som små, ligger och solar sig på stenarna. De är väldigt nyfikna och kommer ganska nära kajaken. De simmar efter mig och ligger och guppar upp och ner med sina huvuden. Intresserat studerar de mig med sina stora, kloka ögon. Jag säger adjö och paddlar lite längre ut för att träna rollning.

I början gick det trögt med rollningen och träningen fick inrikta sig på flottörräddning i stället. Det är ju alltid bra att träna på. Men, sen kom aha-upplevelsen! När jag vred kroppen riktig långt bak vid rollen så kom jag mycket lättare upp. På ett löpande band satt ett antal rollar och jag jublade.
Men jag hade ju glömt att köpa en näsklämma (se 10 juli Konsten att bli blöt!). Så nu sitter jag här och skriver med droppande näsa.

Saxån!

Det blåste 14 m/s. Vår planerade tur, Hven runt, blev i stället Saxåns lugna vatten.
Vi lämnade havets vågor och gled in mellan höga vassväggar som dämpade vinden. Under den dånande motorvägen sen blev det tyst.






Saxån kantas av tät vass och stora träd och det är svårt att hitta lämpliga ilandstigningsplatser. Ån är också djup ända i till kanten. I tron att kajaken är en amfibiefarkost så testar Micke att paddla rakt upp på land. Det blev inte som han hade tänkt sig...






Vi fortsatte vår färd mot okända trakter.




Uppströms tätnade växtligheten och vi fick kämpa bitvis. Till slut tog det stop och vi bestämde att nästa gång tar vi med en såg!

Det gungar?!